När det kanske gått för långt...

Måndagens intellektuella tanke

"Om jag äter finns jag." 

Så försvann också, helt plötsligt, det dåliga samvetet man fått efter att ha trckt i sig en hel godispåse. Muuums!

Hänger inte med

Det tar emot mitt stora ägiga ego att erkänna detta men jag hänger inte med för fem öre! Det händer så mycket just nu och ingenting går som jag vill. Blä blu brlsspfkrngob. Jag irriterar mig på att jag helt plötsligt måste planera allt. Säga att jag måste göra något på tisdag, och sen faktiskt göra det. Fuck, so long ultimate chill. Will miss you sooo baaad!

Vad ska man ha för bilder till såna här inlägg? Det är ju inte direkt så att jag fikat och och sen kan lägga upp en bild på en cheese cake. Så ni får några vita blankrader:

Byta gymnasieprogram

Det som inte fick hända hände. Efter ett långt och tufft första år på gymnasiet bestämde jag mig för att byta både program och skola. Från ett specialutformat program till Samhällsprogrammet. Det fanns många anledningar till varför jag valde att ta detta beslut. Det var inte lätt, men helt klart nyttigt för mig att göra.
Men det visade sig vara fullt på skolan jag sökte till, och min vilja försvann. Jag kollade runt bland andra alternativ men på något sätt kändes det som att jag var på väg att begå ett stort misstag. Anledningen till att jag inte bloggat så mycket den senaste veckan har varit för att jag jobbat ikapp klassen. Pluggat flera timmar i sträck. När jag trodde jag skulle byta gjorde jag mestadels ingenting i eller utanför skolan. Tappade lusten helt. Men nu är jag tillbaka igen, glad och full av liv (antar jag eftersom jag lever). Jag har dessutom ett nytt projekt på gång. Ni får nog reda på det om inte alltför länge - ni kommer påverkas jag lovar!

Trodde jag skulle få sakna kortegen. Fingrarna var så härligt färgglada den veckan. Men icke!

Ett tips från mig

Ett tips är att inte ligga i sängen när du gör fysikläxan. Om du nu inte har i läxa att beräkna de fysiska lagarna i ofrivillig plötslig sömn, dvs.

Överskottsenergi

Träning är ett av mina måsten här i livet då följderna av överbliven träning är minst sagt katastrofala. Jag kan inte sitta still hur länge som helst. Energin måste någonstans. Mycket av energin lägger jag på att prata strunt mest hela tiden. Det är svårt att få tyst på mig. Men så fort jag är trött eller allmänt ur balans så slutar jag prata och stirrar tomt i luften. Vilket nog är skönt för min omgivning. Ungefär som förra veckan. På grund av beslutsfattandet (som jag skrev om för några inlägg sedan) så hade jag inte lust med någonting alls faktiskt. Men nu är jag glader choklader igen!

Sådär cool är jag för folk som inte kan förstå hur häftig jag är!  Watch and learn kids, watch and learn...

Jag ryser

Det är såna här framträdanden som får mig att önska att jag kunde sjunga. Playa och höj volymen för bövelen! Linkin Park's version av Rolling In The Deep är guld värd.


Linkin Park - Rolling In The Deep (Adele Cover Live)

Twissy's bloggsvarare

Hej du har kommit till Twissy's bloggsvarare! Jag befinner mig i ett väldigt tankspritt och virrigt tillstånd just nu. Min fantasi och humoria känns utomordentligt förlägliga för tillfället. Jag har antagligen drabbats av en infektion i min sjunde hjärnhalva. Var ditt ärende någorlunda oumbärligt kan du lämna ett meddelande efter beep:et.

Beeeeeeeeeep.

Photo Booth tröttnar jag aldrig på. God natt mina snygga läsare!

Dagens djupa tanke

Jag är inte alls samma person som jag var för ett år sedan. Och för ett år sedan tänkte jag precis samma tanke.

Snacka om komplicerat.

Jag diagnoserar mitt sömnproblem

Om ändå en prins kunde komma till undsättning

Jag har sovit mig genom hela dagen. Ursäktar så mycket! Det började med historialektionen, sen fortsatte jag på håltimmen. Sen lyckades jag hålla mig vaken tills jag kom hem. Då bakade jag sockerkaka, åt middag och somnade. Sen vaknade jag tre timmar senare, kollade ett avsnitt True Blood och nu ligger jag i sängen redo för en god natts sömn. Jag undrar vad det är för fel på mig, därför tänkte jag vara min egen doktor och gå igenom möjliga alternativ:

Alt. 1: Jag har blivit smittad. Brottsplats: Utan tvekan skolans toaletter.

Alt. 2: Jag har hittat meningen med livet. Att inte leva alls.

Alt. 3: Jag äter för lite av något, typ saknar tillräckligt mycket morötter i blodet. Skärpning! Grönsak to the people!

Alt. 4: Jag håller på att förvandlas till någon cool övernaturlig varelse. Hoppas isåfall på vampyr!

Alt. 5: Jag har inte sovit tillräckligt mycket på nätterna. Troligt? No comments.

Rätt svar kan jag däremot inte ge än. Det återstår att se! Men alternativ 4 låter rimligt.

Ännu en måndag

På kalas med Daniel Adams-Ray

Bildkälla

Igår såg jag självaste Daniel Adams-Ray på Göteborgs Kulturkalas a.k.a Göteborgskalaset. Det är synd bara att jag aldrig kan få ut min dumma lilla tanke om att han ser ut som en Sagan-om-ringen-hobbit. Det gör han absolut inte, men bara för att tanken slagit mig EN gång så försvinner den inte. Så nu vet du Daniel varför jag småler konstigt åt dig, no offence!

Nu till själva konserten och jag erkänner: han var riktigt bra. Det fanns bara en låt jag tyckte lät skit och det var ingen mindre än underbaraste Förlåt att jag aldrig sagt förlåt. Anledning: Han sjön via någon sorts Auto-Tune-mick som fick det att låta som Double Rainbow istället för... ja som den ska: sorgligt! Som tur var förstörde han bara en låt med mickjäveln. Hade han fortsatt med den hade jag utan tvekan kastat mig upp på scen och bitit söder den!

Glädjen blev däremot total när Lilla Lady och Gubben i Lådan spelades. Publiken sjöng med som aldrig förr! Härligt också med en så blandad publik. Trodde stället skulle vara fyllt med F14, men av min förvåning stämde denna teori inte alls.

Betyg: Grymt!

Decisions, decisions...

Ju äldre man blir desto fler och svårare beslut måste fattas. Just nu står jag inför ett som jag varit osäker om ett bra tag, men som känns mer självklart för var dag som går. Ni får reda på vad det hela handlar om när beslutet har fattats (om några dagar alltså). Men just nu försöker jag sysselsätta mig själv så mycket som möjligt för att tänka på annat. I morgon blir den stora tänkardagen. Då kommer jag vara riktigt djup. Ni vet meditation, spikmatta och rökelser... eller om man som mig fuskar och kör sovmorgon, bubbelbad och doftljus. Det blir lika bra.

Och här sitter jag och skiter

The Joy Formidable

Bildkälla

THE JOY FORMIDABLE. Mitt nya favoritband. Alternative, indierock och så kommer de från GB. Min musiksmak i ett nötskal. Bandet kommer från regniga Wales och släppte sitt debutalbum The Big Roar nu i år 2011. Grymt album! Det dåliga vädret i England gör antagligen människorna där deprimerade och sysslolösa vilket alla vet leder till bra musik.

I don't want to see you like this, Austere, A heavy abacus, Whirring, Cradle... Där var mitt försök att nämna albumets bästa låtar. Fick stoppa mig själv för att inte dra hela låtlistan. Det finns så många som jag fastnat för. Om ni undrar vad jag diggar till i hörlurarna på bussen så är det nu självklart.

The Joy Formidable - I Don't Want To Se You Like This

Om jag fick välja

Vilket djur skulle du vilja vara om du inte var en människa?

Jag skulle lätt vilja vara en säl. Jag valde säl mest på grund av att de uppfyller stor del av min ultimate-chill-standard, men också för att deras diet är någorlunda ätbar. Dessutom skulle man aldrig behöva oroa sig över vikten heller eftersom att det är klass att väga något ton extra bland bekantskapen.

Tänk vilket chill liv: Slöa hela dagarna. Sola. Bada. Käka fisk. Vila. Sola. Kolla in grabb-sälarna. Käka fisk. Slappa. Flaxa lite med min säl-arm-fena. Bada. Sola. Sov.

Det enda som saknas för att detta ska bli en kopia av The American Dream är tandblekning, McDonalds och botox.

Det ser väl najs ut?